You could hate but never break me

Rastlös i hövve och själ. Måste göra något. Innan jag får tuppjuck på mig själv.
Jag hatar den här känslan. Den påverkar andra saker som inte borde påverkas.
Som om att jag försöker dämpa något annat med stora planer och mål.
Tål att tänkas på. Nej fyfan. Är sjukt trött, men just nu, för tankspridd för sömn.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback